måndag 11 januari 2016

Vardagsberättelse


Vad gör man när pappas man har fått ett jobb i en helt ny stad och när ens föräldrar tvingar en att flytta med? Man får försöka göra det bästa av saken tycker Jan Svensson, en vanlig femteklassare från Stockholm. Men det är inte alltid så lätt att komma ny, att hitta vänner och försöka vara sig själv. Och det blir lite extra svårt när några stökiga killar i klassen får reda på att Jan har två pappor, något som kanske är mer vanlig i storstan än Luleå. Men Jan upptäcker att han bor i samma hus som Nicki i klassen, hon verkar trevlig när hon är på det humöret. Efter ett tag upptäcker Jan att Nicki har hemligheter som hon inte vill berätta och många i klassen tycker att hon ljuger och skryter om sin Londonvistelse.

En sån där helt vanlig bok om hur det kan vara att komma ny till okänd stad, hur man ska försöka se det från den ljusa sidan men till slut bara vill skrika DET HÄR GÅR INTE!

Men som tur är går det bra för Jan till slut, han börjar trivas och det är här jag tycker att historien börjar tappa, slutet blir precis så där rosa skimrande och sliskigt. Såklart att allt löser sig för Jan. Han har ju dessutom en helt fantastisk lärare som blir mer och mer fantastisk. Förutom detta gillar jag Jan och hans familj och boken borde absolut funka i fyran och femman. Kanske passar boken bra att läsa för någon som precis ska eller har flyttat? Annars kan det vara svårt ibland att sälja in vardagsberättelser vid ex bokprat. Det är alltid skräckböckerna som brukar gå bäst... Men jag tror absolut att Jan Svensson hittar sina läsare med sitt lockande omslag och trevliga innehåll.