onsdag 23 mars 2016

Ohlsson och zombier



Har nyss läst ut Zombiefeber av Kristina Ohlsson som också skriver vuxenböcker samt är författare till de populära Glasbarnen och Mysteriet på Hester Hill. Jag älskar att hon ger ut två böcker för olika åldrar, nästan samtidigt, om en av mina favoritgenre zombier.


Det är sommar, tusentals getingar har invaderat Eldsala där Herbert bor tillsammans med sin farfar. Farfar och Herbert driver ett litet B&B tillsammans och en sen kväll ringer det på dörren. En man står utanför som vill hyra ett rum. När han lyfter på väskan han har med sig ser Herbert en fläck på trappen, det ser ut som blod!


Herbert blir otroligt nyfiken på den mystiska mannen och ser att han är ute och går på nätterna. En kväll tar Herbert mod till sig och följer efter mannen. Det Herbert möter den natten hade han helst kunnat vara utan. En mystisk sjukdom har nämligen spridit sig i det lilla samhället. De smittade blir håglösa, rödöga och bleka. På natten är de oroliga och rastlösa och törsten efter blod går inte längre att förneka. Än så länge håller de smittade sig till att äta djur men ganska snart inser Herbert att de levande döda hellre vill ha blod från människor.


Boken är lättläst, spännande med bra början och mittenparti. Som läsare följer du vänskapen mellan Herbert och farfar, de frågor som finns kring Herberts föräldrar och deras bortgång. Hur ska det bli om Herbert inte längre får bo kvar hos farfar, tänk om kommunen hittar en annan familj?! Samtidigt vävs berättelsen med zombier in.
-Spoiler- Tyvärr har boken ett slut där allt ordnar sig till det bästa. De sista kapitlen känns stressade, fort vill man väva ihop alla ledtrådar så det verkar vettigt. Jag tycker att det blir lite för mycket i slutet, allt behöver inte bli sådär rosaskimrande!


Jag blir lite ledsen på böcker som utger sig för att vara läskiga zombie eller spökböcker men sedan bortförklaras alla händelser som naturliga. Likaså tycker jag att denna bokens utsida och baksidestext luras lite men visst är boken till och från lite läskig. Men är det zombieböcker à la blod, tokläskigt Magnus Nordin blir man tyvärr besviken. Detta är en lagom läskig bok för dig som vill bli lite skrämd men inte mer. Boken kommer ändå hitta sina läsare, just för att den är lättläst och har en blandning av det mesta- läskiga zombier, vänskap, mystiska män med väskor och olösta familjehemligheter. Omslaget lockar ju också till läsning, eller hur!


Här finns en youtube-trailer: