Om låtsad och verklig vänskap...

Nu droppar jag in en massa boktips märker jag... Men det har blivit en hel del inläsning för min del på barn och -ungdomsböcker och jag har ett tips på en bok som bara måste läsas!



Boken heter Min Pappa Tyngdlyftaren och är skriven av Lina Lundh och är lättläst med korta kapitel och fina svart-vita illustrationer.

I boken får vi träffa Lisa som saknar sin verkliga Pappa så mycket, att hon har en låtsaspappa. Låtsaspappan går alltid klädd i gult och blått och är tyngdlyftare med en massa guldmedaljer som hänger och svänger om hans hals. Han är stark och skämtar och skrattar en massa och står för mycket bus i Lisas vardag. Varje morgon bär han henne på sina axlar ända fram till skolan och varje dag säger han alltid hejdå med orden: Du är det sötaste och bästaste som finns.

Man förstår att Pappa Tyngdlyftaren betyder väldigt mycket för Lisa, för i skolan har hon egentligen ingen kompis och känner sig utanför. Hon känner sig också väldigt missförstådd och har alltid oturen att råka i bråk. Och fröken verkar aldrig lyssna på henne.

Men en dag kommer det en ny flicka till klassen. Med en gång känner Lisa att hon vill lära känna Kemira, som flickan heter. De får dela bänk och hittar på en massa bus tillsammans. Fröken blir förstås galen, men det bryr sig inte Lisa och Kemira om. Så plötsligt får Lisa prova på hur det är att han en riktig vän, en verklig vän och hon börjar långsamt glömma bort Pappa Tyngdlyftaren... En dag glömmer hon till och med bort honom, så han får springa ifatt henne, med håll i magen och kippande efter luft... och Lisa får lite dåligt samvete...

Detta är en rörande, underbar och humoristisk bok som jag varmt rekommenderar! Och den behandlar ju också ett väldigt viktigt ämne!

/Bella